Stig Björne om Grizzlybjörn

Foto på grizzlybjörn, Wikimedia Commons, fotograf: Nickles, Jon

Grizzlybjörnen (Ursus arctos horribilis) är en mycket stor brunbjörn med inslag av grå färg i topparna av det yttre hårlagret i pälsen. Trivialnamnet grizzly härstammar från engelska och betyder ”gråtonad” alternativt ”gråhårig”. Pälsfärgen varierar i relation till djurets geografiska utbredning, från nästan blond till mörk brun och svart.

Gizzlybjörnens anatomi

Grizzlybjörnen väger mellan 180–410 kilo, men extremt stora hanar kan väga upp till hela 640 kilo. Hannen blir ofta cirka 1,8 gånger större än honan.

Skillnaderna i pälsfärgen beror på habitatet som björnen lever i, vilket skiljer sig i diet och temperatur. Björnar som lever i kustnära omgivningar blir ofta mer bruna, medan inlandsbjörnar är gråare.

Grizzlybjörnarna kännetecknas bland annat av en stor puckelliknande bula mellan skulderbladen. Denna puckel består inte av en fettreserv utan är en muskelmassa som ger björnen extra styrka i frambenen när den gräver. Huvudet är stort och runt och ger en konkav ansiktsform sett i profil.

Björnens utbredning

Grizzlybjörn är en nordamerikansk underart till brunbjörnen. Grizzlybjörnar lever i nordamerika och framför allt i Alaska. Grizzlybjörnen förekommer idag även i staterna Washington, Montana, Idaho och Wyoming i USA. I Alaska finns cirka 30 000-35 000 grizzlybjörnar, men i övriga USA finns endast mellan 800-1000 exemplar. Alla lever i olika nationalparker.  I Kanada finns ungefär 26 900-34 150 grizzlybjörnar och där skjuts ungefär 450 björnar varje år, vilket anses hålla stammen på en ”stabil” nivå.

Grizzlybjörnen trivs i en mängd olika habitat. Man finner dem ofta i älvdalar, men också i fjäll, tät skog, öppet slättland och på arktisk tundra. Med åren kan det se ut som om grizzlybjörnen har tryckts stadigt mot norr, men det är fortsatt oklart om det beror på den globala uppvärmningen eller mänskliga aktiviteter.

Grizzlykost

Grizzlybjörnar är som alla björnar omnivorer det vill säga allätare. Kosten består av både kött och vegetarisk föda, som tex: diverse växter, bär, rötter, frukter, insekter, gräs, örter, slagna byten och döda djur. Grizzlybjörnar är kända för att kunna fälla mycket stora bytesdjur som tex: älg, hjort, bisonoxe, caribou-antilop och till och med svartbjörnar .

Grizzlybjörnar är även stora fiskätare. De jagar lax, bass, öring. Exemplar av denna björnart kan bli exceptionellt stora om dieten har ett högt innehåll av protein tex i om bytesdjuren består av tex stora mängder laxfisk. Kanadensisk- och Alaskagrizzly är därför större än inlandsbjörnar av det skälet. Grizzlybjörnar äter, precis som andra björnar, gärna myror och nyckelpigor om den tillgängliga kvantiteten är tillräcklig. I Yellowstone nationalpark i USA kan hälften av grizzlybjörnens kaloriintag bestå av nattfjärilar, miller moths, som kan ansamlas i stora mängder.

”In Yellowstone National Park in the United States, the grizzly bear’s diet consists mostly of whitebark pine nuts, tubers, grasses, various rodents, army cutworm moths and scavenged carcasses. None of these, however, match the fat content of the salmon available in Alaska and British Columbia.”

Växter utgör trots allt en mycket stor del av grizzlybjörnens föda. Upp till 90% kan bestå av olika sorters växter, inklusive bär och rötter. Björnar ansamlas ofta i grupper efter laviner för att konsumera Hedysarum (Sweetvetch) som opportunt börjar växa i stora mängder.

Stig Björne

Källa: svensk– och engelskpråkiga Wikipedia